Sandra framförde här om dagen sitt lätta missnöje över mitt sporadiska bloggande. Och jag är inte den som sviker en vän!!! :-D Hihi. Så här kommer ett inlägg specially for you girl...och kanske det finns några fler som läser min blogg/fortfarande inte gett upp hoppet.
Det händer ju saker hela tiden och jag har inte haft och har inte en helt ledig helg på flera veckor. Storbandet ska snart ha konsert, det blir roligt. Ända sen jag var liten och hörde Take the A-train så har jag ju velat spela i den konstellationen. Tack vare trumpeten är detta möjligt! Trodde man ju aldrig. Jag spelar så mycket trumpet nu för tiden att jag (ve och fasa) börjar vänja mig vid tonen och tycker att horn stundom låter lite konstigt. Det har gått för lååååångt. :-D
Innan storbandskonserten är det konsert med Södra hälsinglands orkesterförening. Vi ska spela Dvoraks åtta, min stora favorit! Jag kan nog nästan stämman utantill. Sen är det Mozarts klarinettkonsert med nån höjdare som jag inte vet vem det är, eftersom jag kan så pinsamt lite om klassisk musik överhuvud taget och framför allt om vilka aktiva musiker vi har i vårt land. Jag har ingen som helst aning om vem som sitter i Filharmonin eller på operan, varken på horn eller brass eller nåt annat. Han heter i alla fall Kjell Fagéus och spelar givetvis som en gud. Han ska spela på basettklarinett, vilket innebär att han kan ta de låga toner som egentligen var menat av Mozart. Som skrivits om genom åren, men nu blir det alltså den äkta varianten, ädelt i sig. Sen river vi av Webers Friskytten också, där hornen har ett fint solo i början. Det måste jag öva på. Jag har tappat rätt mycket flex i läpparna av för mycket Trumpet-tut.
På tal om hornet, nåt märkligt har hänt under sommaren då det legat lugnt och stilla i sitt fodral. Nån märklig kemisk reaktion som gjort att det ligger ett grått lager över hela instrumentet. Det var droppen, kanske freaka ur! Jag har sen tidigare haft en lilaaktiga ton över hela klockan sen jag polerade den senast. För jag tyckte att det skulle se coolt ut med blank klocka och resten matt. Instrumentet är olackerat, så om man inte ser efter det så blir det mörkare i tonen, ser liksom smutsigt och matt ut. Det gör inget, faktum är att vissa med flit och idogt arbete slipar bort lacken på sina instrument med typ svinto (!!!!!) för att åstadkomma den ytan. Men nu är det alltså dels lila och vitt plus några ärgfläckar. Skumt. Efter en viss period av ångest och ängsliga frågor till kollegor som tittat, muttrat och skakat på huvudet så har jag testat polera på en fläck och det funkar. Beläggningen sitter rätt hårt, men det är solklart något som ligger utanpå tack och lov. Så nån dag framöver ska jag börja med det hästjobb det innebär att få till detta igen. Vi snackar måååånga böjjar och svårtåtkomliga ställen.
Vi har haft läger i helgen med musikskolan. 45 elever och 7 lärare. Det har gått jättebra och barnen har haft kul. Många ur min lilla orkester kunde inte komma, så jag hade specialarrat lite låtar som vi gjorde tillsammans med kör och stråk. Gick jättebra på konserten. Lägret är inte så långt, vi har egentligen bara hela lördag eftermiddag och söndag förmiddag på oss, men dom dagarna gick fort! Jag tror jag har foppatofflorna att tacka för mycket. När jag står upp längre än en timme får jag så ont i korsryggen, men med den där svikten så gick det bra. Jag är impad av eleverna, för det krävs ju en hel del tålamod att sitta och repa så länge trots att man får paus ibland. Dom går bara i mellanstadiet.
Idag har vi varit lediga, nästan ett måste efter ett läger. Jag har gjort så lite som möjligt och avslutade nu med ett långt bad framåt kvällen. Men imorgon går bilen ner till Ovanåker igen. Jag verkar inte bli av med så många elever där....tyvärr..... Jag hoppas fortfarande på att typ sju ska hoppa av inom två veckor, för jag jobbar i överkant. Det ligger liksom inte för alla att tuta brass, så kidsen brukar ge upp om de inte riktigt greppar grejjen. Fast de flesta nybörjarna är den här gången är duktiga och ligger i som bara den för att det ska låta....högt.... Det är roligt, jag trivs väldigt bra med barn och har superlätt för att kommunicera med dom. tillsammans skapar vi en mysig atmosfär och jag vill att de ska trivas och känna att de får en liten paus från det vanliga skolarbetet och att dom gör något helt eget, deras egen grej. Arbetsmässigt funkar Tisdagarna som det är nu, men Torsdagarna är fullproppade, jag hinner liksom inte med någon ordentlig lunch ens....
Det var nog allt för nu. Puss och kram.
